ArvebroMörck

allehanda åsikter om utbildningspolitik, familjepolitik, feminism, liberalism, sociallism, snällism och annat som kan vara värt att tycka om. Det finns de som känner oss och menar att vi är ganska lika och för att facilitera sammanblandning tycker vi att det är enklare att skapa en gemensam blogg istället för två olika

Share

Thursday, May 25, 2006

Sant eller falskt?

Spännade av Maria (mp) – se citat på http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=5&year=2006#1708" i vilket Maria (mp) förklarar att om de inte håller vad de lovar så kommer folk, i princip, att komma på att de inte är pålitliga.

Det är det som är det demokratiksa underskottet hos vänsteralternativet i höstens val. Socialdemokraternas ovilja att dela makten med sina stödpartier tvingar in dem i en märklig cirkus under valrörelsen som skapar ett demokratiskt problem. Socialdemokrateran agiterar, agerar och går till val på att vara ett trovärdigt regeringsparti – ensamt. Det är de inte, det finns inte en chans att (s) får till det på det sättet. (S) försöker dra ner mössan över ögonen på väljarna. En röst på (s) är en röst på en tillväxtfientlig miljöpartist och en kommunist som försöker säga att kommunismen är bra , bara det attnamnet på tanken är dåligt ur PR-synpunkt.

Alliansen är inte ett helt perfekt alternativ. Inte för mig iallafall. Jag känner inte för att rösta på alla fyra partierna. Två av dem kanske. Men jag vet vad jag får. De står för att de är ett enat lag.

Det gör inte (s), vi vet inte om (mp) gör det och (v) är (v). Det är ett faktiskt demokratiproblem

Andra bloggar om: , , , , ,


Tuesday, May 23, 2006

Undantaget undrar undrande...

Åsikterna går isär om lärarundantaget är bra eller dåligt för kommersialiseringen av forskningsresultat vid landets lärosäten. Lärarundantaget innebär att lärare och forskare vid landets lärosäten äger resultaten av sin forskning. Undantaget ligger i att det hos andra arbetsgivare är arbetsgivaren som äger rättigheterna till det som producerats under arbetstid och med arbetsgivarens resurser.

Diskussionen rör sig mycket kring vilka drivkrafter som finns för kommersialisering och vart kometens en finns att bedöma om en ide har kommersiell bärkraft. Många inom systemet förespråkar ett status quo. I detta ligger implicit att drivkraften skulle ligga hos den enskilde läraren och att kompetensen att bäst bedöma den kommersiella bärkraften även den skulle ligga hos denna. Jag tror det är en blandnings om behövs. Dessutom så funkar det inte så där lysande idag. Alltså är en förändring att föredra.

Systemet är under översyn. Mer om det finns på www.regeringe.se för den som är intresserad av utredningsdelen. Svenskt Näringsliv har remissvarat och länken finns här http://www.svensktnaringsliv.se/FILES/dokument/vi_arbetar_med/skola_och_naringsliv/Remiss%20lararundantaget%20060329.pdf

I övrigt finns en del, som jag tycker, tänkvärt om frågan i denna artikel i Svensk Linje som jag skrev för ett bra tag sedan. http://www.svensklinje.com/old/23-01/tema4.htm

Sen har vi frågan om holdingbolag vid landets lärosäten. Det finns vid vissa men behövs vid alla. Spelfältet måste som Magnus konstaterade i den inledande posten vara jämnt, annars cementeras bara gamla fel och fördomar.

Mer läsning för den hugade:

http://fof.se/?id=04263b mot undantaget

http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article155476.ece för undantaget

Andra bloggar om: , , , ,

Monday, May 22, 2006

Kvalitet kan bara garanteras av konkurrens

På DN:s ledarsida kunde man i helgen läsa följande rubrik: Låt oss ta den farliga debatten. Handlade artikeln om hur ett gäng lallande troll kunde vinna schlager-EM, eller varför kvällspressens krönikörer lallade när de i förra veckan hängde ut Tre kronors förbundskapten som en idiot för att sedan plötsligt kalla honom för geni?

Nej, det var något i våra ögon betydligt mer intressant än så, artikeln skulle handla om kvalitetsproblemen i dagens högskoleutbildning. Men tyvärr blev det en ganska tunn soppa som någon på ledarredaktionen kokade ihop på Gunnar Wetterbergs debattskrift.

Gunnar Wetterbergs lilla debattskrift är som vanligt läsvärd, dock något hafsig och tyvärr inte så nytänkande som DN försöker påskina. Wetterberg och därmed DN uppehåller sig dessutom mest vid gymnasieskolan vilket också till exempel Frankely speaking helt riktigt påpekar. Wetterberg borde istället föreslå följande:

• Sprid statens forskningsresurser, de så kallade fakultetsanslagen, och utsätt universiteten för en faktisk konkurrens. Eftersom externa forskningsfinansiärer nästan alltid kräver motfinansiering från lärosätena innebär dagens fakultetsanslag att mer går till dem som redan har. Ända sättet att få veta om de gamla universiteten faktiskt är värda så mycket externa forskningsmedel är att sprida fakultetsanslagen till fler, så att man kan konkurrera om de externa forskningsmedlen på lika villkor.
• Skapa ett hållbart finansieringssystem för grundutbildningen som bygger på faktiska kostnader och inte på uppskattningar gjorda för tjugo år sedan. Hitta nya former för att dimensionera utbildningsvolymen på ett nationellt plan.
• Öka möjligheterna för lärosäten att kommersialisera forskningsresultat genom att slopa det så kallade lärarundantaget och öka möjligheterna för lärosätena att bilda holdingbolag.

Det är med DN:s ledarsida som med de gamla universiteten: Har man bara en gång kvalificerat sig för klubben, kan kan man producera vad som helst och ändå få det publicerat.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Murar

Det största högskolelärarfacket i Storbritannien har planer på en bojkott mot Israeliska akademiker. Tanken bakom det hela sägs vara att det skall få dem att inse hur fel det är med en mur mot palestinierna. Känns mycket märkligt att akademiker ska bojkotta akademiker för att på så sätt i slutändan påverka politiker. Den sannolika effekten är att driva de som tvivlat på murar och barriärer rakt i famnen på dem som säger att det krävs.

Bojkotter har sällan eller aldrig önskad effekt. Bojkotter är ett av de mest kontraproduktiva kampanjmedel som finns, särskilt när man vill slå mot folks tankar mer än deras plånböcker.
>IHT


Andra bloggar om: , ,

Thursday, May 18, 2006

Lugn framförallt lugn

Marita Ulvskog ger igen. Hon ger igen för att hennes personal blev upptäckta när de i de fördolda skickade obegåvade mail om Fredrik Reinfeldt. Hon gör det genom att hävda att folkpartiet är ansvariga för ryktena om en statssekreterares affär påstådda affär med en tjänsteman underställd honom. Ryktena verkar komma från ett par folkpartisters bloggar säger Ulvskog.

Ett par saker skiljer detta från den kampanj som en av Ulvskogs anställda drev. Det går att se vilka folkpartister det var som skrev det. Sen om ryktet startade där eller om det dök in i bloggosfären från nåt annat håll det vet varken Ulvskog eller fåglarna.

Vad man kan säga är att ryktesspridningen, framförallt via aftonbladet är ganska töntig och skäligen ointressant. Hade aftonbladet kunnat skriva nåt om att någon gjort något baserat på att den eller den är med den eller den så. Men det kan tidningen inte. Alltså rätt ointressant. Och tafligt.

Marita Ulvkog är kanske inte framförallt taflig när hon kräver hårda tag från Lars Leijonborg mot dessa bloggare. Hon är bombastisk och tar ifrån tårna. Hon pekar på att det är två tjänstemän som utsätts (statsekreterare är ju faktiskt tjänstemän). Hon myntar ordet folkpartiskandal. Det hela påminner om när Marita efter en debatt vi båda deltagit i anklade mig och resten av debattdeltagarna för att piska upp stämmningar!

För den som vill läsa så kolla: >Aftonbladet

Tjänstemännen är inte behjälpta av att Ulvskog kastar sig in i detta och gör detta till ett ännu mer partipolitiskt bråk. Vad de skulle vara betjänta av är att svara på frågorna som är grunden för drevet kring den ena av dem.

PS debatten vi piskade upp stämningar i handlade om bokmoms…hätskt ämne
PS 2: Johan Norberg är inne på nåt liknande kring detta på sin blogg: (Johan Norberg)

Andra bloggar om: , , , , , ,

Wednesday, May 17, 2006

Sluta pendla

http://www.oneseat.eu/ är webbadressen till en kampanj för att få slut på pendlandet för EU parlamentarikerna. Ja, tanken är alltså att de ska få åka hem, men de ska sluta pendla från Bryssel till Strassburg. En inte helt oäven tanke. Skriv på!

Andra bloggar om: , , , ,

EU + lärdhet = sant?

EU kommissionen ger sig nu in i debatten om högre utbildning som förkämpar för mobilitet, samverkan och enhetlighet. Meddelandet publicerades nu i veckan och är sprunget ur ett önskemål från det Europeiska Rådet.

Bland det som kommissionen för fram som viktigt finns samverkansfrågorna, hur universitet och högskolor skall interagera med omvärlden, och mobiliteten för studenterna. Detta är i vissa länder ganska kontroversiella frågor. I Sverige är samverkan eller den tredje uppgiften, numera en ganska ljum fråga. Det som hörs är rop på mer och mer kommersiella resultat av samverkan men i övrigt är det tyst.

Studentmobilitet är en stor fråga för många lärosäten. En god internationell profil kan verka rekryterande på studenterna och kan dessutom föra med sig andra, goda effekter för såväl utbildningen som den enskilde studenten. Kommissionen skjuter in sig i huvudsak på mobilitetshinder av studiesocial typ (pengar) och erkännande (alla ska acceptera varandras kurser). Det kommissionen missar är de juridiska hinder som finns för faktisk mobilitet, som till exempel de förbud som finns för svenska lärosäten att vara fullvärdiga partners inom Joint Degree satsningar.

Slutklämmen är det bästa. Universitet och högskolor skall ges mer självständighet och mer redovisningsansvar. Alltså en reform liknande den som genomfördes i Sverige under tidigt 90 tal. Problemet är bara att kommissionen sen går i samma fälla som alla andra politiker och pekar på vilka områden akademin bör fokusera på. Fri akademi är det bästa för forskningen, för uppdragsgivarna och för tillväxten.

Meddelandet finns här: http://cordis.europa.eu/fetch?CALLER=EN_NEWS&ACTION=D&SESSION=&RCN=25637

Andra bloggar om: , , , , ,

Wednesday, May 10, 2006

Konsten att skyla sin egna fel genom att skylla på andra

Idag röstade alliansen tillsammans med miljöpartiet igenom sina egna lagförslag som en konsekvens av att regeringen försökt köra över dem i skollagsutredningen. En av förändringarna som kommer att börja gälla från och med den 1 juli är fri etableringsrätt för fristående förskolor. Precis som påpekas i slutet av artikeln i SvD kommer det inte att leda till några större förändringar i praktiken ändå tar både förskoleminister Lena Hallengren och Mikael Damberg tillfället i akt att tala om hur hemskt allt nu kommer att bli med religiösa (läs muslimska) förskolor och en utarmning av kommunernas resurser vilket ska drabba de barn som går i kommunala förskolor.

Jag har en dotter som går i en kommunal förskola i en socialdemokratiskt styrd kommun. Jag gillar att hon får kamrater som inte ser likadana ut och som inte har föräldrar med samma etniska, sociala eller religiösa bakgrund som min dotter. Jag gillar att vi har rätt till dubbelt så många timmar mot vad som är lagstadgat när en av oss är föräldralediga. Jag gillar att vi bor i en stadsdel som klarar av att ge oss en förskoleplats inom utsatt tid i vår direkta närhet. Men jag gillar inte att hon går i lokaler som det inte finns resurser för att renovera, att det inte finns pengar att köpa en ny rutschbana när den gamla gick söner, eller ens att köpa nya plastspadar till sandlådan när de gamla slits ut. Jag gillar framför allt inte att det inte finns resurser till, eller vad det egentligen handlar om en vilja, att anställa fler utbildade förskolepedagoger.

Problemen som finns idag i förskolan är för det första resursrelaterade. Maxtaxa-reformen som gynnar hög- och medelinkomsttagare och missgynnar låginkomsttagare är förödande. Vi som har råd att betala mycket för våra barns förskola ska också göra det. Maxtaxa-reformen är också obehaglig eftersom det är den typen av politiska beslut som knappast går att riva upp. En politisk form av ”Har du slutat att slå dina barn”-utsagor.

För det andra är problemen innehållsrelaterade. Sedan skolväsendet kommunaliserades är lärarutbildningen och Skolverket de ända två möjligheterna för staten att garantera kvaliteten i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Men eftersom studenterna på lärarutbildningarna inte läser sådan utbildning som efterfrågas och kommunerna tycker det är för dyrt att anställa utbildad personal så fungerar inte lärarutbildningen som det styrinstrument som var tänkt. Kvar står vi med en förskola med idéer som fanns när det fortfarande hette daghem och med en personal som inte har råd att köpa plastspadar åt våra barn. Det tycker jag borde oroa SSU:s fd. ordförande och generalsekreterare mer än, om det skulle starta några muslimska förskolor.


Andra bloggar om: , , , ,

Monday, May 08, 2006

Får man göra så med BRIS?

Inte på en miljon år trodde jag att jag skulle bli irriterad på BRIS. BRIS som håller öppna telefonlinjer för barn som är utsatta, som driver debatt för barnens bästa och som driver upplysningsarbete om barns situation. Hur kan man irritera sig på dem?

När deras ordförande Ingela Thalén skriver en debattartikel i Aftonbladet (se länk nedan) med Kerstin Alnebratt, ordförande i Unga Örnar och ordföranden för socialdemokraterna, Göran Persson blir det lätt att bli irriterad. Både på BRIS och på socialdemokratin.

Det är valår. Det är strid på kniven om rösterna, framförallt bland förstagångsväljarna. En partipolitiskobunden organisation som lever av de gåvor som ges från allmänheten borde alltid och särskilt under ett valår fundera på vilka signaler ett politiskt lierande ger. När BRIS slår samman påsarna med ett politisktparti blir det partipolitik av en bra verksamhet som inte hör hemma i partipolitiken. Kopplingarna har säkert alltid funnits om inte annat genom person allianser. Det är inte orimligt eller ens konstigt.

Det som är konstigt är att en så erfaren person som Ingela Thalén, med år av politisk verksamhet bakom sig, ställer den obundna organisation hon är ordförande för i risk att bli en del av valrörelsen. Om inte annat borde hon ha skrivit artikeln med även en borglig företrädare som undertecknare. Framförallt efter som Thalén själv är socialdemokrat. Jag skulle till och med gå så långt som att säga att Person och Alnebratt borde ha sagt stopp.

Det luktar valdesperation, ohämmad lojalitet mot partiet och bristande ansvar för BRIS.

http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,822018,00.html

Andra bloggar om: , , , , ,

Friday, May 05, 2006

Alliansens budget – missat en grej!

De fyra borgliga partierna budgetmotion är bra. Den är till och med mycket bra. Det politiska hantverket och kompromissförmågan är imponerande. Kort med tid, stora områden att täcka och inga större horder av folk som kan göra pilljobbet, ändå får alliansen ihop det. Men det finns ett men ändå. Visst är det bra att förslaget i sin helhet fokuserar på systemskifte över tid istället för genom övertid men alliansens politik för högre utbildning framstår återigen som en tunn soppa. Bättre kan väl borgligheten?

Alliansens budgetförslag innehåller inte ordet högskola, ordet universitet finns med en gång i en tabell. Forskning nämns flera gånger men substanstexten är kortare än ett normalt blogginlägg. Det står allt mer klart för mig att Alliansen saknar en gemensam ide när det gäller den högre utbildningen och forskning. I mångt och mycket tror jag det ’är för att man inte lägger vikten vid det. De politiker som är drivande inom utbildningspolitiken är drivande i skolpolitik framförallt och med tanke på hur skolväsendet verkar må så är det inte att förvånas över. Ett krig i taget är vad man klarar så att säga.

Utbildning och studiestöd tar nästan 70 miljarder av statsbudgeten vilket gör det till ett av de största områdena totalt och ett av de klart största om man lyfter bort. Även om vi rensar bort studiestödet på ena sidan och de sociala transfereringssystemen på den andra så är utbildning en mycket stor utgiftspost. Det är värt lite mer fokus.

Slaget om väljarna kommer med all säkerhet att stå vid arbetsmarknadspolitikens framtid, kring de ersättningsnivåerna i de olika försäkringssystem och kring vården, skolan och omsorgen. Ändå menar jag att avsaknaden av en stark utbildningspolitisk ide vad gäller högre utbildning kommer vara en hämsko för en kommande borglig regering och dess äntringsstyrka när den dagen kommer.

Hur ska framtidens högskole- och universitetsstruktur se ut? Ska statusen för lärosäten ändras i rättsligt hänseende? Ska forskningens frihet värnas eller ska den politiska nivån prioritera? Vill Alliansen skapa nya högskolor, slå samman befintliga eller lägga ner några stycken? Vill Alliansen satsa på kvalitet eller expansion eller ta båda i samma båt? Kommer en borglig högskolepolitik att ta avstamp i de nu liggande utredningarna om resurser, forskning och struktur eller krävs nya synsätt för att få fram bra propositioner?

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Tuesday, May 02, 2006

Lärarutbildning som handelsvara

Dagens medeltilldelningssystem för högskolor och universitet har många nackdelar. En av dem är att systemet tvingar högskolorna att anordna utbildningar som det stora flertalet studenter vill läsa och att höga krav på de antagna studenterna inte premieras. För att motverka dessa konsekvenser finns Högskoleverkets kvalitetsgranskningar och regeringens ständiga uppmaningar om att lärosäten ska profilera sig och samarbeta. Jag tror inte att det räcker.

En bra kassako för högskolor/universitet är utbildningar som har en hyfsad attraktionskraft hos studenterna samtidigt som de kan genomföras med många storföreläsningar och få praktiska och handledande moment. Därför bör alla större högskolor och universitet ha en väl utbyggd lärarutbildning gärna med inriktning mot äldre åldrar och gymnasieskolan. Studenter på en sådan utbildning förbinder sig att läsa mellan 4,5 till 5,5 år varav 3 till 4 år är ämnesstudier som med fördel (tycker lärosätena) kan samläsas med fristående kursare/blivande präster/jurister/ekonomer och andra. På så sätt kan man både fylla tomma utbildningsplatser och få en tillräcklig genomströmning (prestationsgrad) för att institutionerna ska kunna bedriva sin verksamhet vidare.

Detta är en förklaring till varför Stockholms universitet idag och i framtiden vill bedriva lärarutbildning med eller utan Lärarhögskolans inblandning och varför man inte vill bedriva lärarutbildning riktad mot förskola och tidigare år. Sådan utbildning leder nämligen inte till sådana stordriftsfördelar som beskrivits ovan.

Tycker ni att jag är cynisk? Dagens medeltilldelningssystem bygger på att lärosätena ska omfördela ”vinsten” från billiga utbildningar framför allt grundkurser inom humaniora/samhällsvetenskap för att kunna finansiera handledartunga uppsatskurser m.m. Ge högskolor och universitet vettiga ekonomiska villkor, då kan vi också få högskoleutbildning av god kvalitet och lärarutbildningen behöver inte bli en handelsvara mellan lärosätena.

Läs mer om sammanslagningen av Stockholms universitet i Svenska dagbladet.

På Lärarhögskolans hemsida kan man läsa om rektor Eskil Francks ställningstagande.

Stockholms universitets rektor har en blogg som man kan läsa här. (När detta inlägg skrivs är bloggen för tillfället nere, men den tar sig säkert).

Andra bloggar om: , , , , ,

Google
Bloggtoppen.se Reggad på Commo.se BlogRankers.com